Att ta betalt på sin egen hemsida låter som ett tekniskt projekt, men det mesta av arbetet är beslut, inte kod. Vad säljer du, hur vill dina kunder betala, och hur mycket av pengaflödet vill du hålla i själv?
Den här guiden går igenom de vanliga sätten att ta betalt på en svensk sajt, vad de kostar i stora drag, och hur du väljer utan att bygga mer än du behöver.
Tre frågor innan du väljer lösning
Säljer du en sak, några saker eller en butik? En kurs, en konsulttimme eller en bokningsavgift är en helt annan sak än ett sortiment med lager, varianter och frakt.
Betalar kunden en gång eller varje månad? Prenumerationer och medlemskap kräver att betalningen kan dras automatiskt och avslutas av kunden själv.
Är kunden en privatperson eller ett företag? Privatpersoner i Sverige förväntar sig kort, Swish och ofta Klarna. Företag förväntar sig ofta faktura, och då behöver du kanske ingen betallösning på sajten alls.
Enklast: en betallänk
Säljer du en eller ett fåtal saker behöver du inte bygga en kassa. De flesta betaltjänster låter dig skapa en betallänk som leder till en färdig betalsida. Du lägger länken bakom en knapp på din sajt, och när kunden har betalat får både du och kunden ett kvitto.
Det är det snabbaste sättet att se om någon alls vill betala för det du erbjuder, och det kräver ingen teknik. Nackdelen är att sajten inte vet vem som har betalat, så det fungerar dåligt för sådant som ska låsas upp automatiskt.
Kort och Klarna via Stripe
Stripe är det vanligaste valet när betalningen ska sitta ihop med det du byggt. Den svenska prislistan anger 1,5 procent plus 1,80 kronor per betalning med vanliga kort från EES, och Klarna via Stripe från 2,99 procent plus 4,50 kronor. Kontrollera alltid aktuell prislista innan du räknar på marginalen, avgifterna ändras.
Styrkan med Stripe är att samma koppling klarar engångsköp, prenumerationer, rabattkoder och kvitton, och att sajten kan få veta direkt när en betalning gått igenom. Det är det som gör att ett medlemskap kan låsas upp utan att du gör något för hand.
Bygger du i Lovable(annonslänk) finns en färdig koppling till Stripe, och du beskriver i vanlig text vad som ska säljas och vad som ska hända efter betalningen. Hur det går till steg för steg visar vi i lektionen Koppla Stripe till det du byggt i Lovable.
Swish på sajten
Swish är det svenska kunder helst använder, men det är också det krångligaste att få in på en egen sajt. Swish för e-handel tecknas via din bank, kräver ett företag och en teknisk koppling, och priset per betalning sätts av banken. Stripe listar Swish som en betalmetod som bara är öppen för inbjudna, så räkna inte med att kunna slå på det där.
För den som säljer lite finns en enklare väg: visa ditt Swishnummer eller en QR-kod, och stäm av betalningarna för hand. Det fungerar gott för en handfull beställningar i veckan och blir ohållbart långt före hundra.
Jämförelsen mellan Stripe, Klarna och Swish för olika typer av försäljning går vi igenom i lektionen Stripe, Klarna eller Swish.
När det är en butik du behöver
Säljer du fysiska produkter med lager, varianter och frakt är det sällan värt att bygga kassan själv. En färdig e-handelsplattform som Shopify(annonslänk) har redan löst betalningar, kvitton, returer, fraktalternativ och momsen per land, och du kan koppla på svenska betalningsmetoder via tillägg.
Egen kassa i något du byggt själv är rätt när det du säljer inte liknar en butik: tillgång till något, en tjänst, en bokning eller en digital produkt.
Det som gäller oavsett lösning
Tar du betalt av konsumenter behöver sajten visa pris inklusive moms, vem som säljer med organisationsnummer och kontaktuppgifter, köpvillkor, och hur ångerrätten fungerar för det du säljer. Digitala tjänster och varor har egna regler för när ångerrätten upphör, och det behöver kunden godkänna före köpet.
Du behöver också kvitto till kunden och underlag för bokföringen. Betaltjänsterna skickar kvitton automatiskt och har rapporter som går att föra in i bokföringsprogrammet, men det är ditt ansvar att det blir gjort. Är du osäker på momsen för just det du säljer, fråga din redovisningskonsult innan första betalningen, inte efter.